Dan före Dan

Julkänslor? Jooo... lite!?

Jul. En riktig familjehögtid. Här följer ett litet utdrag av hur vi i vår familj firar dan före Dan: Alla skriker åt varandra, hela tiden. Utom farmor som är nästintill döv och inte hör vad någon säger. Hon vill att jag ska klippa hennes tånaglar och laga hennes hörapparat. Men hon tyckte också att det var förskräckligt när ingen av de tre herrarna i hemmet passade upp på mig när jag kom hem från jobbet (mer farmorar åt folket!), vilket nästan får mig att acceptera uppdragen. Min bror ligger på golvet och gör konstiga utrop. Tillsammans med honom ställer jag upp den traditionsenliga och årliga tomteparaden. Min farbror råkar stoppa in huvudet i den tvåhundragradiga ugnen och har därför en kökshandduk knuten runt huvudet (?). Min katt är så tjock att hon inte märker när jag ställer mig på henne. Min pappa önskar sig en väst i julklapp, gärna i skinn eller jeans, och vill gärna handla alla julklappar på Coop Forum. Jag avgränsar mig från att beskriva och analysera mina egna handlingar. Men, trots allt detta (eller kanske tack vare) måste jag säga att det är en alldeles underbar högtid med en underbar (åtminstone tidvis) familj. Julafton imorgon då. Vilket innebär firande även med min lätt neurotiska mamma som alltid, ALLTID, kör på saker med bilen, och min låtsaspappa som inte gör annat än att ramla i vatten och spela dragspel i tid och otid. Så, även alla ni som inte har det så bra som jag - ha en underbart god jul!

Tomteparaden

Min favorit (!?)

Dagens: Delad (o)tur. Den är sådär.