Årsredovisning 2006

Nyårsafton idag. (Snart firar Kvinnan I Mitt Liv, Katta, ett år med Mannen I Sitt Liv, Lars, och jag kan inte annat än känna mig lite delaktig till och i deras förhållande som på något sätt tog sin början i förra årets nyårsafton... ;)

Rotade återigen lite bland gamla inlägg och hittade detta årets första inlägg:

"Det nya året då. Jag har kanske inga nyårslöften, men jag har mål. Ett är att åka till USA o hälsa på Patrik. Vilket jag verkligen tror på att jag kommer göra. Jag ska ta tag i mitt liv, vilket jag tror betyder att jag ska börja plugga. Jag måste sluta leta efter Mannen i mitt liv. Han finns ju iaf inte här. Jag ska festa mer, dricka mer, gå på fler efterfester och vara ännu mer osund än vad jag redan är. För det är jävligt roligt :D Och, som man säger varje år, så ska det här bli det bästa någonsin!!! "

Och hur blev det?

”jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
men det visade sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria”

Jag minns såväl hur året började. Nyårsdagen med Lasse-låten och ett kantstött hjärta. Den var sådär.

”… och där satt jag med mina grönbruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat”

Men året som började sådär, vände någonstans under försommaren och kunde nu inte sluta på ett bättre sätt.
Jag repade mig snabbt där i början, och nitlotten från våren är nu ett stående skämt som jag o Brownie ärligt skrattar åt. Jag är oerhört glad att vi någon gång under den tiden tillsammans lyckades skicka iväg våra högskoleansökningar, och att vi valde som vi gjorde – valde rätt. Sommaren innehöll sedan, bortsett från allt jobbande, mest fest, häng på uteserveringar och långa dagar med sol, bad och de underbaraste, Katta & Lars, Sofie och Checke, vid kanalen o Sanda. Kan inte räkna alla gånger jag o den absolut bästa Brownien lunchat på Bredbar, suttit på Cornettos uteservering och planerat flytten och Vårt Nya Liv. Av mer tur än skicklighet lyckades vi ju dessutom hitta lägenheter i samma hus, så inte ens boendet hade kunnat lösa sig på ett bättre sätt.
Vårt Nya Liv i Den Nya Staden då. Vi hade sjukt höga förväntningar, och ändå överträffades alla dessa. Det enda lilla molnet på den annars klarblå himlen är ju såklart människorna som inte följde med oss. Men dom vet jag alltid kommer finnas, och när vi ses är det som om vi aldrig varit ifrån varandra.
Under året har jag förlorat några gamla vänner, men vunnit en massa nya.

”och vi som sa sida vid sida ska vi gå
om du ville mig nånting så satt jag tyst och hörde på
men det var du som sa till mig att jag ändå aldrig skulle förstå
säg aldrig så igen
det gör ont i mig än
jag ville verkligen vara din vän
det var du som lät mig gå”

Konstigt att man så sent som för några månader sedan träffade människor som man nu nästan inte skulle klara sig utan. En ny familj föddes under hösten, en underbar sådan. NI är underbara. O tänk att så många, o framförallt så bra människor (av en slump?) samlats på samma ställe, samma tid. Haft en fantastiskt rolig höst med alla er!
Kort sagt kan man säga att det med flytten till Jönköping bara följde bra saker. Ny stad var lika med nytt liv, nya vanor och nya vänner. För att inte tala om kärlek, mer än vänskaplig sådan. Det är det enda dåliga med slutet på det här året… Att vara utan dig. Men nu är det inte många dagar kvar…

”vad var det egentligen som hände den kvällen,
vad gjorde mig så förfärligt glad?
Där vi gick med förhoppningar som drömmar om
stearinljus och varm choklad”

Så, i efterhand kan jag säga att jag lyckades med alla mål och löften jag hade inför det här året (kanske inte efterfesterna, men annars)… Framförallt att året faktiskt blev det absolut bästa. Hittills.

Så, låt det inte bara bli ett gott nytt år, utan det bästa!

(Gör vad du vill, bara du ser ut som att du vet vad du håller på med!)

Btw – jag ska aldrig mer vara brus i min egen kommunikationsprocess.

Årets: Att det mesta var allt annat än Sådär.

Jag gav paketet till en fattig

We're going to Vegas, baby! ;)

Dagens: Mitt humör. Och att inte vara i Jönköping. Dom är sådär.

Dan före Dan

Julkänslor? Jooo... lite!?

Jul. En riktig familjehögtid. Här följer ett litet utdrag av hur vi i vår familj firar dan före Dan: Alla skriker åt varandra, hela tiden. Utom farmor som är nästintill döv och inte hör vad någon säger. Hon vill att jag ska klippa hennes tånaglar och laga hennes hörapparat. Men hon tyckte också att det var förskräckligt när ingen av de tre herrarna i hemmet passade upp på mig när jag kom hem från jobbet (mer farmorar åt folket!), vilket nästan får mig att acceptera uppdragen. Min bror ligger på golvet och gör konstiga utrop. Tillsammans med honom ställer jag upp den traditionsenliga och årliga tomteparaden. Min farbror råkar stoppa in huvudet i den tvåhundragradiga ugnen och har därför en kökshandduk knuten runt huvudet (?). Min katt är så tjock att hon inte märker när jag ställer mig på henne. Min pappa önskar sig en väst i julklapp, gärna i skinn eller jeans, och vill gärna handla alla julklappar på Coop Forum. Jag avgränsar mig från att beskriva och analysera mina egna handlingar. Men, trots allt detta (eller kanske tack vare) måste jag säga att det är en alldeles underbar högtid med en underbar (åtminstone tidvis) familj. Julafton imorgon då. Vilket innebär firande även med min lätt neurotiska mamma som alltid, ALLTID, kör på saker med bilen, och min låtsaspappa som inte gör annat än att ramla i vatten och spela dragspel i tid och otid. Så, även alla ni som inte har det så bra som jag - ha en underbart god jul!

Tomteparaden

Min favorit (!?)

Dagens: Delad (o)tur. Den är sådär.

Rest bort eller hem?

Jaha. För mindre än 24 timmar sedan lämnade jag Jönköping. Känns sjukt att så sent som igår satt man i HB3 nånting, lyssnade på gästföreläsning och väntade på att få tillbaka tentan (VG, btw, både på tentan och i kursen (: ), och nu är man tillbaks i den ursprungliga hemstaden. Borta bra men hemma bäst, men vilket är vilket? Vilket som så är det självklart trevligt att vara hemma och träffa alla igen. Har inte längtat hem en enda sekund sedan jag flyttade, men har ju saknat alla (nej, inte ens i närheten av alla, men en del) människor. Ser för tillfället särskilt fram emot imorgon, jag har hållit andan länge nog nu... Däremot längtar jag inte på något sätt till på lördag då det är dags att jobba. Vet dock att det kommer att vara helt ok när jag väl är där.

Som sagt, skönt att vara här igen även om jag lyckats förtränga en del saker. T.e.x det faktum att pappa trivs bäst när inomhustemperaturen ligger runt 15 grader, och därför manipulerat värmepannan så att det inte blir varmare än så någonstans i huset. Varmare, nej, men kallare. För i mitt rum i källaren var elementen helt avstängda och temperaturen låg runt tolv behagliga grader. När jag sedan satte igång värmen satte sig pappa ner för att räkna lite på de höjda elkostnaderna under min vistelse hemma. Härligt att man varit saknad!
Om jag trodde jag skulle få det lugnt första dagen hemma hade jag fel. För idag var det storstädning som gällde, eftersom två av husets tre våningar bommades igen när jag o Patrik flyttade i höstas. Nu var det alltså dags att öppna dessa. Jämn arbetsfördelnig (pappa älskar såna uttryck, särskilt i hemmet) innebar att jag fick städa toaletten och göra rent ugnen. Iofs gjorde Patrik allt annat, eftersom pappa är nästan lika obrydd som jag - sådan far, sådan dotter. När jag gömde mig på övervåningen satte pappa igång dammsugaren i sitt rum för att vi skulle tro att han städade, och satte sig sedan i ett annat rum och la patiens. Tack och lov att vi har en vuxen, eller iaf ansvarsfull människa i familjen. Konstigt bara att det inte är föräldern. Vill dock bara tillägga att om jag hade kommit hem o det inte varit såhär hade jag blivit orolig. För nu är allt precis som vanligt. :)
I övrigt har jag under dagen roat mig med att fika, läst två sidor i en kursbok, ätit våfflor och roat mig med att läsa bipacksedlarna på alla mediciner i huset. Nu är vi på snabbbesök hos mamma, och imorgon blir det en tur till Tuna Park för lite julklappshandel eftersom jag endast köpt en hittills. Har också fått den första julklappen av den bästa. :) Saknar.


Dagens: Att visa kärlek genom att jaga varandra med kniv. Den är sådär.

Hemfärd

MKV-middagen. Grym avslutning.

Dagens: Saknad och avsked (om så bara tillfälliga). Dom är sådär.

Våga hoppas, tro och drömma?

Ja, för nu har jag funnit min lyckodrake. Rabies.

FAAAAAAAAAAAAAN!!! Helt ärligt, nu har jag suttit och varit osocial mot Brownie och skrivit blogginlägg i en Hel Jävla Timme. Och så lyckas jag radera skiten! Ett sjukt innehållsrikt, välformulerat och underhållande inlägg, som kan ha varit mitt bästa hittills. Jag tänker dock trots min ilska och trötthet göra en kort summering, och kanske försöka återställa den perfekt skrivna texten en annan dag (som om det är roligt att läsa då).

Så, nånting sånt här skrev jag: bla bla, veckan efter Kalmarhelgen och tentavecka, bla bla, hittade på nåt om att jag pluggade sjukt mycket, bla bla, studiecirkel utan studier och plugg under jobbkvällen på Akademien funkar sådär. Bla bla, tomtevaka, kåren och nedräkning till födelsedagen. Bla bla bla, nåt som rimmar på bla (copyrighten på detta julrim (?) tillhör Sofie). Bla bla, firad redan mitt i natten av en trött Jonte och sedan en grym dag med frukost på sängen, familjefirande, fest o grymma presenter man inte klara sig utan (t.ex. en alldeles egen dag, massa smink och ett vampyrdödarkit). En födelsedag då jag under 24 timmar inte var ensam mer än ca 7 minuter, och under vilka jag pratade i telefon med min Brownie.

Bla bla, nåt vist och klokt om att det redan är december och att jag inte har nån julkänsla trots att Jönköpig ÄR Staden I Ljus. Antingen för att min lägenhet är lika julpyntad som den var när jag flyttade in i augusti (är ju aldrig hemma, så orka), eller för att jag inte är där jag brukar vara under denna årstid. Whatever. Vilket är konstigt med tanke på att jag i vanliga fall börjar spela julmusik och pynta mitt rum redan i oktober, och varje år försöker klä granen en dag tidigare för att få njuta lite längre av Julen. Jag måste helt enkelt trivas alldeles för bra här för att orka bry mig om varför...

Bla bla, sedan var det någonting om Lucia imorgon, och vårt alternativa Luciatåg där jag givetvis är självutnämnd StarWars-Lucia. Sedan malde jag på om att det blir en hektisk sista vecka i Jönköping och jag har blandade känslor om att åka hem. Blir att byta ut en saknad mot en annan, helt enkelt... o den är sådär. Är dock inte där än.

Schemat då, för denna sista och förhppningsvis sjukt roliga vecka. Imorgon bartömning på kåren, vilket dock inte får utföras bokstavligen då vi har personalfest på fredag, men innan dess torsdagens julkväll med K på skolan. Be there! På lördag blir det BlueCrewfest. På söndag adventsfika och bakning. På måndag den efterlängtade MKV-middagen som jag ser fram nåt oerhört emot. Till sist en avslutande julmiddag med tjejerna på tisdag. På onsdag årets sista föreläsning och senare hemfärd. Eller bara färd, till Hallsta.

Och nu, när jag inte riktigt vet vad jag ska säga... Korv, helt enkelt. Katta förstår. Den er veldig... veldig fin!

Dagens: Avstäng avlopp. Den är sådär.